Page 20 - Leva nr2 - 2023

Lättläst
Många unga har frätskador på tänderna
Många barn och unga har frätskador på sina tänder.
Frätskador får man av mat och dryck som är sur.
Och det är emajlen, det hårda vita på tanden som skadas.
En sak som ger frätskador är att dricka energidryck.
Om du har fått frätskador så går de inte att ta bort.
Det är inte som med karies – hål i tänderna.
Då kan man laga tanden och få tanden att bli starkare igen. Och de sätter upp en skylt så att man ser vart de är.
Det går inte om du har fått frätskador.
Du kan få mycket ont i tänderna av frätskadorna
och tänderna kan slitas ned.
Då kan du behöva göra nya tänder eller bygga på nya
delar på de tänder du har.
Många ungdomar dricker energidryck och läsk
Det finns en undersökning som heter Liv och hälsa ung
som man får svara på när man går i sjuan, nian och
årskurs 2 på gymnasiet.
I den svarar mer än hälften (59 %) att de dricker
läsk, juice och energidryck flera gånger i veckan
eller flera gånger om dagen.
Det är många fler än när man frågat förut.
De största skadorna ser man hos de som är 18-19 år.
Många i den åldern tränar och är aktiva och dricker då
energidryck.
Frukt och juice kan också ge frätskador
Många tror att det bara är nyttigt och bra
att dricka juice och äta frukt.
Men det kan också ge skador på tänderna.
Du ska till exempel inte borsta tänderna direkt efter
att du har ätit frukt eller druckit läsk eller juice.
Du ska skölja munnen först med vatten eller flour-skölj.
Om du kräks mycket kan du också få skador på tänderna.
Nu ska tandläkarna bli bättre på att undersöka
emaljen på tänderna för att se om någon börjar få skador.
Då kan de ge bättre hjälp så att de som börjar få skador
kan ändra på vad de äter och dricker för att skydda
tänderna.
20 LEVA NR 2 – 2023
Du kan få hjälp att hitta på sjukhuset
Tycker du att det är svårt att hitta vart du ska
när du är på Universitetssjukhuset Örebro?
Då finns det särskilda personer som kan hjälpa dig.
De jobbar för Röda Korset och kallas Rödakors-värdar.
De har röda västar på sig så att de är lätta att känna igen.
När de jobbar samlas de vid informationsdisken i M-huset.
De kan hjälpa dig med olika saker
Hitta rätt hiss eller vilket väntrum du ska till.
De kan också vara sällskap om du behöver vänta länge
och kan vara ett stöd om du känner dig orolig och ensam.
De hjälper personer i alla åldrar.
Det kan vara någon som kommit med sjukresebil
och sedan inte hittar dit de ska.
Eller någon som har svårt med språket och behöver tolk
och tolken väntar på mottagningen dit de ska.
Lena Nygren och Eva Hillerbrand jobbar som
Rödakors-värdar. De tycker att det är ett viktigt arbete.
De säger att alla de träffar och hjälper blir glada
och tackar för att de har fått hjälp.
Många äldre är extra glada över att få träffa en person
som hjälper dem.
De som får hjälp känner sig tryggare på sjukhuset.
På USÖ började Rödakors-värdar jobba under pandemin.
Då kom många till sjukhuset för att ta prov för covid-19.
Många gick fel när de skulle till provtagningen
och kom in på sjukhuset för att fråga.
Då började man med Rödakors-värdar som visade vägen.
Att vara Rödakors-värd
kallas också att vara
volontär.
Det betyder att man jobbar
frivilligt utan att få betalt
för att man vill hjälpa ändra
människor.
Här hjälper en av Rödakors-värdarna en person att hitta rätt.
Rödakors-värdarna har röda västar på sig.